Strax före jul är det lätt att man hamnar i spinn

Jag blev så nöjd med den här att den numera är min bild på Facebook. Ingen moddning. Bilden är helt och hållet skapad vid exponeringen i min lilla Ixus. Jag tycker det är rätt ballt.

En vacker lördagsförmiddag

Gick över 7000 steg. Ser fortfarande ut som Göran Persson. Hjälp mig!

Trångt i hobbyrummet

Många gånger under sommare har jag frågat barnen om de inte ska följa med ner i källaren, till verkstan, hobbyrummet. Men Nickelodeon och annat trams har vunnit intresset.

Så i dag kom de med alla tre. Det blev ett ös utan dess like och massor med olika projekt. Och de städade undan och plockade i ordning som aldrig förr. Kul, även om det konkurrerar med kärnverksamheten i hobbyrummet.

Det finns små guldkorn på Facebook, faktiskt

Jag tycker att mycket på Facebook är rena tramset. Vaddå superpoka eller kasta en gris. Men i dag stötte jag på The Political Compass och tyckte att den var så rolig och intressant att jag utan vidare våga rekommendera facebook till alla och envar enkom av den anledningen. Och vaddå åsiktsregistrering, det stadiet har jag för länge sedan passerat.

Den röda pricken i diagrammet är jag. Nummer 1 och nummer 2 är personer som jag arbetat tillsammans med i politiken. Intressant att se att vi är precis lika när det gäller synen på den starka staten, men att jag skulle vara mer vänster än dessa båda radikaler känns som chock.

Fantastiskt bra låtar

Det börjar med något ganska fult, men slutar med något vackert. Så håll ut.

Risken finns på nätet

Äntligen,
så många gånger under årens lopp har jag sökt efter min favvo-progg-grupp "Risken finns". Och aldrig hittat nåt bra.

Och så bara nu häromdagen så har någon vänlig själ byggt en helt ny sajt med massor av godis. Till exempel denna fina 70-talstext som är så vacker för varje progressiv pedagog.

Små lätta moln

Köpte en samlingsvolym av Pugh Rogefelt i somras. Små lätta moln är ju en favorit. Här en visualisering av de samma.





Flygplanet var inte särskilt stort, sex meters spännvidd. Ett hemmabygge.

Konstnatta med Beowulf

Ekornavallens vänner bjöd in till sagostund. Var mysigt.

Badsommaren 2007

Med glatt humör kan man komma ganska långt i livet.

Sprang 2,5 km i dag igen

Så där ja, två dagar i rad har jag sprungit, ja, sprungit 2,5 km. Känns stort. Ännu större och mycket konstigt känns det att det i morgon är precis ett år sedan jag opererades. Funderar på att fira det på nåt vis, men hur?

Personligt världsrekord

I dag slog jag personligt världsrekord i antalet steg. Känns malligt. Motsvarar ungefär en mil. Och gicks med stavar.

Nu handlar kampen om fortsatt överlevnad mest om att också stoppa i mig lite mindre mat.

Mums

Uttråkad i regnet

Regnandet tär på det starkaste sommarlovspsyke. Till råga på det en sommarlovsförkylning som får mig att känna mig sjukare än vad jag var för ett år sedan när jag var sjuk "på riktigt".

Så vad gör man? Suttit och lekt lite med iMovie, och det är ju kul, men resulterar gärna i filer som blir för stora dela med sig av hur som helst. Och jag känner mig definitivt för gammal för You Tube.

Kom på att jag gått en illustrator-kurs i modern tid, och funderade på om jag mindes nåt från den. Drog upp några kurvor och försökte spara i webbformat. Tog omvägen över photoshop och fåniga glödfilter bara för att upptäcka att jag just lyckats uttrycka det nuvarande tillståndet?

Äntligen, framme vid Nimis

Husvagnssemester

Varit på Husvagnssemester, Torekov, Bjärehalvön. Regnigaste stället den här sommaren. 230 mm på fem dagar. Då och då tittade solen dock fram och vi hade det riktigt mysigt.

Fyra grader varmare än normalt

Sveriges badvatten var i helgen fyra grader varmare än normalt. I Loren mätte vi upp 23,5 grader. Utan runetillägg. Fantastiskt.

Men DN skriver redan om att algblomningen år kommer att bli rena katastrofen.

Jorå, jag uppdaterar visst, men kanske inte just här

Ett favvo-inlägg på en av mina närstående bloggar handlar om vad jag tycker blev ett ovanligt lyckat exempel på det lite uttjatade bildtemat "titta vad lyckliga barnen blir när de dragit upp en fisk".

Oftast är det en grabb i slitna jeansshorts som håller upp en gädda, eller så. Just den bilder har i mätningar visat sig ha största igenkänningsfaktor alla kategorier, bland svenskar.

Bilden finns på mina döttrars blogg.

Och en annan mycket viktig blogg som jag uppdaterar regelbundet hittar du här.

Han sa "vuxendamp"

Jag har en bror. Han har en kompis. Han sa "vuxendamp". Min bror kan inte sitta still. I dag har en grävt ytterligare en stor grop. Och så ska han rädda overdriven från volvon på sidan. Den är en del av hans pensionsförsäkring.

"Vet du vad en overdrive kostar nu för tiden?"

Sen-adolescens, vuxen, pubertal eller bara en Man?

Vi diskuterade den stundande intervjun hos HDK häromdagen. Fjunighetsgradens betydelse för intrycket avvägdes. Någon tog intryck. Resultatet klockrent.

Vernissage i morgon

Jag besökte Skövde konstskola häromdagen inför morgondagens vernissage, lördag kl 13-17. Jag sa nåt snusförnuftigt om pojkaktiga, eller kanske manliga , näe, jag sa nog "grabbiga" inslag i bildspråket. Jag borde inte säga sånt. Jag har ju liksom inte en aning.

Hur som helst så slipper jag tveka när jag påstår att detta är ett manligt sätt att knäskura. Jo, det är rotborsten under foten. Ungefär som att man aldrig ser en yngre pappa ha båda händerna på barnvagnen.

Rekordmånga steg

Numera brukar jag och hustrun gå ca 7 000 steg när vi ger oss upp på Mösseberg med våra stavar.

Jag har aldrig tidigare provat att ha på stegmätaren under en dag. Men nu tyckte jag det var dags att prova under en dag i Göteborg. Två museer, Liseberg, inga långpromenader alls.

Ganska fascinerande tycker jag. Blir över en mil.

Hur cool kan man inte vara?

Det är inte lätt att vara Cool. Vissa modeller av att spreta med fingrarna är jag ju väl bevandrad i. Men här är det ju helt uppenbart att jag inte riktigt har koll på hur cool man kan vara. Mest liknar ju min gest en misslyckad variant av Chamberlains "Peace in our time" efter att han varit och pratat med Hitler två veckor innan invasionen i Polen.

1939.

Hur gammal är jag egentligen?

Ingen blogg utan valborgsreportage

Valborg passerade utan stora incidenter. Det mest spännande var nog när jag bad frun ta ett kort på mig och brasan till min blogg. Hon skulle kunna ha sagt:

- Ta dig i brasan.

Men det gjorde hon inte.

Jag tog dock en bild lite senare som blev ganska bra. Tycker jag.

Klart det gör ont

Ytterligare något slags litterär klyscha. Min kära hustru har dock satt gubbvarningsstämpel på mig, "fotografera blommor!".

Denna syrenknopp är dock sen i påskas. I går såg jag första häggen i blom och snart slår syrénblomman ut och då är våren över för den här gången.

Skönt, då kan man kanske koppla av lite.

Lika fantastiskt varje gång

Eller blir det inte lite mer fantastiskt för varje år? Är det när man tycker det som man håller på att bli gammal?

Mest fantastiskt tyckte jag nog att det var att i går, den 28 april, få se smultronblommor. Det bådar gott, på nåt vis.

Här finns det lite mera vår.

Carmina Burana i Eriksbergshallen

Ta en kör på 200 personer. Sätt i hop den med en fulltalig symfoniorkester på fyra meters avstånd. Krydda med tre solister på tre meters avstånd, en baryton, en tenor och en sopran. Be dem sedan spela och sjunga och faktiskt dansa Carl Orffs Carmina Burana och känn gåshuden.

Fantastiskt, kort och gott.

Nästa liknande upplevelse blir förhoppningsvis då Musik i Väst sätter upp Verdis Nabucco i november, du vet, den med fångarnas kör.

Doktor Kroon

Jag är stolt. Jag är hänförd. Jag är imponerad. Doktor Kroon är disputerad.

Grattis.

Avhandlingen "Fe/male" sammanfattas och länkas till här.

Just nu kan jag bara hoppas att Ann upptäcker denna sköna värld och väljer att blogga kring nästa projekt.

Spelgalen tjädertupp anföll Skodan

På väg tillbaka från shoppingresan i Tranås blev vi anfallna av Tjädertupp. Först anföll han bara däcken på bilen, förmodligen ser de svarta hjulen med baklampor i närheten ungefär ut som en tjädertupp.

Efter att vi fotograferat ut genom fönstret ett tag så anföll ha själva plåten också. Blev rejäla smällar inne i bilen och vi tyckte nog att det var lite obehagligt att naturen kom lite för nära inpå.

Drömmen om det omvända tvättnedkastet

Vi har ett tvättnedkast. Det innebär att vi nästa aldrig har några smutskläder liggande i lägenheten. Och att vi i princip aldrig har någon överfull tvättkorg som "någon" måste släpa omkring på.

Gott så.

Vi har däremot en ganska stor tvättstuga. Och många gånger har drömmarna där kretsat kring hur det omvända tvättnedkastet skulle kunna konstrueras. Bäst tycker jag dock idén var som utvecklades ihop med en annan småbarnspappa för några år sedan: Varje barn har sin färg, En dotter grön, en anna dotter blå och en tredje röd. Och så när det blir dags för storleksbyte, så byter man bara färg. Genialt!

I väntan på det perfekta systemet får vi nöja oss med att glädja oss åt att vi på tvättmaskinen kan se hur många minuter det är kvar tills den gått färdigt.

Året är 2083

Förutsättningarna för kläckning hade inte varit så bra på över 50 år. De senaste veckorna hade hon förstått att hon var allt annat än ensam.

Mösseberg, måndag, 16.15

Så efterlängtat, så underbart. Sällan har jag fått så mycket tillbaka så plötsligt. Från vinter till sommar på en förmiddag?

Jag, en slemklump

Min fru ville att jag skulle förklara mig, eller liksom förklara vad bilden betyder. Men så kan man ju liksom inte tänka.

Hur man inte sparar tid och pengar

Klart tråkigaste husjobbet jag gjort på länge. en transformator till halogenbänkbelysningen hade gett upp. Dra ny tråd, koppla ihop till en annan transing, borra i skåp och spika kabel. Självklart råkar jag "dutta" till glaset till ugnen med hammaren.

Tusen miljoner bitar, minst, över hela köket, givetvis när vi skulle till att äta. Fortfarande, efter tre noggranna totaldammsugningar, så kommer det fram glassplitter.

Det nya glaset kostade 1 026 kronor. Är övertygad om att självrisken är en tusing.

Bloggbild från picasaweb?

Från Gummimotor urval

Nu var det ju mest frågan om hur det funkade att använda den inklistringsbara länken från googles fotoarkiv, picasawebben. Och det funkade ju utmärkt.

Nu snurrar det

Fast egentligen är det inte så farligt som det ser. Utan detta var bara skräpet som barnen lämnade efter sig på bänken i hobbyrummet. Alltså hade de varit riktigt kreativa!

Pigmentet som inte finns?

Detta är pigmentent som jag använde till min den senaste puppan. Det heter "Kassel brun". Och det är inte jag som skrivit det på påsen, utan det har gjorts i färgaffären, eller möjligen av min fru. Det har påståtts att pigmentet var vanligt vid drickamålning, alltså när man laserade med svagdricka.

Nä-nä, på riktigt, alltså?

Jag fick ett telefonsamtal från flygkamrat Jesper. Bara minutrarna innan hade jag annonserat på klubbsajten att jag hade för avsikt att åka upp till Ålleberg nån gång tidig eftermiddag. Jesper undrade:

-- Ska du med eller?

Jag tog för givet att han menade att vi skulle åka upp och flyga modell på hanget, som vanligt. Varpå han säger de där orden som då och då sticker lite i öronen:

-- Nej-nej, riktigt flygplan, alltså. Cessna, åka med, kliva in i, upp i luften.

"Riktigt". Vaddå, finns mina fina modeller bara i fantasin då, eller?

Hur som helst, vi fick en fin tur över nejden, såg Vänern och Vättern samtidigt, vinkade på barna i slalombacken (dom såg oss inte) titta på mitt hus (där stod frun och minsta dottern och vinkade, jag såg dom inte) och snurrade runt en del.

Kändes fint att flyga med Jesper och jag är fortfarande imponerad av hans landning i kraftig sidvind på asfaltsbana som mer liknande en skridskois.

Tack.

Jesper går igenom en av många
checklistor och jag försöker vara
tyst för att inte påverka säkerheten för mycket.
Jag blev extra glad över att han två
gånger kollade att min dörr var stängd.

Visst ser jag härligt avslappnad ut?

Mobilbilder när de är som bäst.

Nej, ska inte bli textilkonstnär...

Det följde med ett litet varuprov på sömmar till den nya symaskinen. Vi har länge klämt och bänt i våra plånböcker för att ta oss råd att göra denna investering. Vad den kostade? Gissa!

Nu anfaller dom

På besök i en förlorad verklighet

Been there, done that. Där fanns korgen i taket. Där fanns det kreativa kaoset på gården. Där fanns byssjan. Där fanns ett hål i väggen. Där fanns ett gränssnitt mellan det nya och det gamla, mellan verklighet och fantasi, mellan nu och då.

Vad mer kan jag säga än tack för kaffet och lycka till!

Många små puppor blir det

Nu är gipsskivorna slut. Nu har jag börjat gå på förpackningen till själv oljemålningskursen. Kartongen på insidan kändes lagom grov.

Hur snickrar man en kilram?

En tröttsam, näst intill evig, därtill ganska tråkig diskussion

Jag tror att det kommer en dag då jag kommer att börja använda Linux. Eller nåt annat som har med vare sig Windows eller mac OS att göra. Alltså, efter att ha återkommit till macen efter ganska många år i exil så märker jag att de har tagit till sig flera av avarterna i windowsmiljön, känns lite fånigt. Dels när det handlar om hur man administrerar användare och grupper, och där framför allt benämningarna, t ex väsensskillnaden mellan "delad" och "delat". DET är äkta pc-tänk.

Ännu värre var frågan om hur man ställer in förvald epostläsare, där har jag verkligen försökt. Jag har sökt, och jag har läst manual och jag verkligen flera gånger gett mig den på att lösa frågan. men gått bet.

Så frågade jag kollega Y häromdagen, och hon såg mest undrande, öppnade "Mail" och visade inställningsrutan för förvald epostläsare.

Jamen, det var ju för att slippa "Mail" som jag ville välja annan. Och jag har aldrig ställt in några konton, och därmed aldrig fått tillåtelse att komma fram till inställningsdialogen. DET är ett moment 22 och PC-tänk som heter duga! Om jag får säga vad jag tycker. Och det får jag ju.

Vad det visar är ju bara att det aldrig funnits några macanvändare som vågat gå vid sidan av Apples förvalda program, åminstone när det gäller kommunikation.

En lödande julhelg?

Arbetskamraten R har varit ovarsam med sin sladdmojj och därför exproprierat min eftersom jag ju inte hade någon disk.

Men nu så, har jag disk och nylödd sladdmoj. Diskbytet ska dock Jonas har mest cred för, tack för hjälpen. Du kan få skruvarna som blev över för besväret, och jag kan säkert bjuda på lunch nån dag å skolans vägnar.

Trots en massa supertextilfibrer som
aramid och polyamid (kevlar och nylon)
så kommer det en dag då sladden går av.

Pfszztt!

Med samma respekt som min generation
meckade Amazon, frustade Jonas två gånger,
och en dryg timme senare var den nya disken på plats.

En helt annan historia om lödning hittar du här.