Sen-adolescens, vuxen, pubertal eller bara en Man?

Vi diskuterade den stundande intervjun hos HDK häromdagen. Fjunighetsgradens betydelse för intrycket avvägdes. Någon tog intryck. Resultatet klockrent.

Vernissage i morgon

Jag besökte Skövde konstskola häromdagen inför morgondagens vernissage, lördag kl 13-17. Jag sa nåt snusförnuftigt om pojkaktiga, eller kanske manliga , näe, jag sa nog "grabbiga" inslag i bildspråket. Jag borde inte säga sånt. Jag har ju liksom inte en aning.

Hur som helst så slipper jag tveka när jag påstår att detta är ett manligt sätt att knäskura. Jo, det är rotborsten under foten. Ungefär som att man aldrig ser en yngre pappa ha båda händerna på barnvagnen.

Rekordmånga steg

Numera brukar jag och hustrun gå ca 7 000 steg när vi ger oss upp på Mösseberg med våra stavar.

Jag har aldrig tidigare provat att ha på stegmätaren under en dag. Men nu tyckte jag det var dags att prova under en dag i Göteborg. Två museer, Liseberg, inga långpromenader alls.

Ganska fascinerande tycker jag. Blir över en mil.

Hur cool kan man inte vara?

Det är inte lätt att vara Cool. Vissa modeller av att spreta med fingrarna är jag ju väl bevandrad i. Men här är det ju helt uppenbart att jag inte riktigt har koll på hur cool man kan vara. Mest liknar ju min gest en misslyckad variant av Chamberlains "Peace in our time" efter att han varit och pratat med Hitler två veckor innan invasionen i Polen.

1939.

Hur gammal är jag egentligen?

Ingen blogg utan valborgsreportage

Valborg passerade utan stora incidenter. Det mest spännande var nog när jag bad frun ta ett kort på mig och brasan till min blogg. Hon skulle kunna ha sagt:

- Ta dig i brasan.

Men det gjorde hon inte.

Jag tog dock en bild lite senare som blev ganska bra. Tycker jag.

Klart det gör ont

Ytterligare något slags litterär klyscha. Min kära hustru har dock satt gubbvarningsstämpel på mig, "fotografera blommor!".

Denna syrenknopp är dock sen i påskas. I går såg jag första häggen i blom och snart slår syrénblomman ut och då är våren över för den här gången.

Skönt, då kan man kanske koppla av lite.

Lika fantastiskt varje gång

Eller blir det inte lite mer fantastiskt för varje år? Är det när man tycker det som man håller på att bli gammal?

Mest fantastiskt tyckte jag nog att det var att i går, den 28 april, få se smultronblommor. Det bådar gott, på nåt vis.

Här finns det lite mera vår.

Carmina Burana i Eriksbergshallen

Ta en kör på 200 personer. Sätt i hop den med en fulltalig symfoniorkester på fyra meters avstånd. Krydda med tre solister på tre meters avstånd, en baryton, en tenor och en sopran. Be dem sedan spela och sjunga och faktiskt dansa Carl Orffs Carmina Burana och känn gåshuden.

Fantastiskt, kort och gott.

Nästa liknande upplevelse blir förhoppningsvis då Musik i Väst sätter upp Verdis Nabucco i november, du vet, den med fångarnas kör.

Doktor Kroon

Jag är stolt. Jag är hänförd. Jag är imponerad. Doktor Kroon är disputerad.

Grattis.

Avhandlingen "Fe/male" sammanfattas och länkas till här.

Just nu kan jag bara hoppas att Ann upptäcker denna sköna värld och väljer att blogga kring nästa projekt.

Spelgalen tjädertupp anföll Skodan

På väg tillbaka från shoppingresan i Tranås blev vi anfallna av Tjädertupp. Först anföll han bara däcken på bilen, förmodligen ser de svarta hjulen med baklampor i närheten ungefär ut som en tjädertupp.

Efter att vi fotograferat ut genom fönstret ett tag så anföll ha själva plåten också. Blev rejäla smällar inne i bilen och vi tyckte nog att det var lite obehagligt att naturen kom lite för nära inpå.

Drömmen om det omvända tvättnedkastet

Vi har ett tvättnedkast. Det innebär att vi nästa aldrig har några smutskläder liggande i lägenheten. Och att vi i princip aldrig har någon överfull tvättkorg som "någon" måste släpa omkring på.

Gott så.

Vi har däremot en ganska stor tvättstuga. Och många gånger har drömmarna där kretsat kring hur det omvända tvättnedkastet skulle kunna konstrueras. Bäst tycker jag dock idén var som utvecklades ihop med en annan småbarnspappa för några år sedan: Varje barn har sin färg, En dotter grön, en anna dotter blå och en tredje röd. Och så när det blir dags för storleksbyte, så byter man bara färg. Genialt!

I väntan på det perfekta systemet får vi nöja oss med att glädja oss åt att vi på tvättmaskinen kan se hur många minuter det är kvar tills den gått färdigt.

Året är 2083

Förutsättningarna för kläckning hade inte varit så bra på över 50 år. De senaste veckorna hade hon förstått att hon var allt annat än ensam.

Mösseberg, måndag, 16.15

Så efterlängtat, så underbart. Sällan har jag fått så mycket tillbaka så plötsligt. Från vinter till sommar på en förmiddag?

Jag, en slemklump

Min fru ville att jag skulle förklara mig, eller liksom förklara vad bilden betyder. Men så kan man ju liksom inte tänka.

Hur man inte sparar tid och pengar

Klart tråkigaste husjobbet jag gjort på länge. en transformator till halogenbänkbelysningen hade gett upp. Dra ny tråd, koppla ihop till en annan transing, borra i skåp och spika kabel. Självklart råkar jag "dutta" till glaset till ugnen med hammaren.

Tusen miljoner bitar, minst, över hela köket, givetvis när vi skulle till att äta. Fortfarande, efter tre noggranna totaldammsugningar, så kommer det fram glassplitter.

Det nya glaset kostade 1 026 kronor. Är övertygad om att självrisken är en tusing.

Bloggbild från picasaweb?

Från Gummimotor urval

Nu var det ju mest frågan om hur det funkade att använda den inklistringsbara länken från googles fotoarkiv, picasawebben. Och det funkade ju utmärkt.

Nu snurrar det

Fast egentligen är det inte så farligt som det ser. Utan detta var bara skräpet som barnen lämnade efter sig på bänken i hobbyrummet. Alltså hade de varit riktigt kreativa!

Pigmentet som inte finns?

Detta är pigmentent som jag använde till min den senaste puppan. Det heter "Kassel brun". Och det är inte jag som skrivit det på påsen, utan det har gjorts i färgaffären, eller möjligen av min fru. Det har påståtts att pigmentet var vanligt vid drickamålning, alltså när man laserade med svagdricka.

Nä-nä, på riktigt, alltså?

Jag fick ett telefonsamtal från flygkamrat Jesper. Bara minutrarna innan hade jag annonserat på klubbsajten att jag hade för avsikt att åka upp till Ålleberg nån gång tidig eftermiddag. Jesper undrade:

-- Ska du med eller?

Jag tog för givet att han menade att vi skulle åka upp och flyga modell på hanget, som vanligt. Varpå han säger de där orden som då och då sticker lite i öronen:

-- Nej-nej, riktigt flygplan, alltså. Cessna, åka med, kliva in i, upp i luften.

"Riktigt". Vaddå, finns mina fina modeller bara i fantasin då, eller?

Hur som helst, vi fick en fin tur över nejden, såg Vänern och Vättern samtidigt, vinkade på barna i slalombacken (dom såg oss inte) titta på mitt hus (där stod frun och minsta dottern och vinkade, jag såg dom inte) och snurrade runt en del.

Kändes fint att flyga med Jesper och jag är fortfarande imponerad av hans landning i kraftig sidvind på asfaltsbana som mer liknande en skridskois.

Tack.

Jesper går igenom en av många
checklistor och jag försöker vara
tyst för att inte påverka säkerheten för mycket.
Jag blev extra glad över att han två
gånger kollade att min dörr var stängd.

Visst ser jag härligt avslappnad ut?

Mobilbilder när de är som bäst.

Nej, ska inte bli textilkonstnär...

Det följde med ett litet varuprov på sömmar till den nya symaskinen. Vi har länge klämt och bänt i våra plånböcker för att ta oss råd att göra denna investering. Vad den kostade? Gissa!